Going deep

Som dom flesta av er trogna läsare vet så har jag haft det riktigt tufft sen i höstas pga många förändringar och motgångar.

Har inte velat säga ett enda ord om vad som har hänt och tänker inte göra det nu heller.

Vill bara säga att jag verkligen tror att när man är på botten så kan man bara ta sig upp igen.
Det är bara att inse att shit happens och det är okej att va ledsen så länge man har siktet på att det ska bli bättre. Utan piller, droger, alkohol, självdestruktivitet och psykologer till 'hjälp'. Man ska inte underskatta sig själv. Man klarar mer än man tror. Glöm inte att alla har en styrka inombords och man kan aldrig använda dåliga saker som har hänt som en ursäkt för att skada sig själv. Eller nån annan för den delen.

För mig har vissa människor som en gång betytt allt för en dykt upp igen helt plötsligt från ingenstans och så ser man saker från ett helt nytt perspektiv.

Även om man har berättat långt ifrån allt som har hänt så känns det tryggt att berätta nåt litet.
Och man har ju inte så mycket val heller när personen frågar vad som har hänt sen sist vi sågs för några år sen.

Vi har en sorts telepati också. Har hänt flera gånger nu, senast idag, att jag har tänkt ringa och fråga Josse nåt, så ringer hon mig och frågar mig först precis det jag skulle fråga.
Ja, det var henne jag pratar om.

Man ska ju inte ropa hej förrän man är över ån, men denna gången känns det som saker kommer ordna sig så bra det går.
Har förstått att min lott i livet är att jag måste kämpa för precis allt jag vill ha, och det har jag alltid gjort. Har aldrig fått nåt gratis här i livet, men tur är kanske det så man inte blir lat.

Är ju en kontrollmänniska ända ut i fingerspetsarna och har alltid en backupplan om nåt inte skulle gå. Men vissa saker ska gå, så är det bara.

Hoppet är det sista som lämnar en.

Kärlek&Respekt


Kommentarer
Postat av: Carina Fherm:)

Tråkit att du inte mått bra:( Jag har själv varit på botten,och vet hur det känns:( Men vad underbart när man tar sig upp igen:)Gillar att läsa din blogg/kram

2011-09-19 @ 12:15:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0