You make me feel like I've never felt before

Gud, vad denna extra timmen för vintertid känns. Men det är bara skönt.

Mår riktigt illa nu så ska bara fixa i köket och sen bara vila. Hoppas jag inte börjar bli sjuk.

 

Har suttit och tänkt rätt mycket ikväll på hur saker är nu och hur dom har varit.

Det är otroligt hur det kan förändras på bara ett år. För ett år sen kunde jag inte ens tänka att det skulle va så som det är nu.

För ett år sen va det kaos i mitt huvud och jag snurrade rundor i samma hjul hela tiden och såg inget ljus. Bara kept on going utan att tänka efter. Just det att inte tänka efter gjorde att jag tog många dumma beslut och nu när min hjärna och jag har fått kontakt igen så förstår jag inte hur jag tänkte då.

 

Det kanske låter dumt, men jag ångrar inget som hände då eller vad jag har gjort för att om det inte hade varit för det så hade jag inte varit där jag är idag. Och där jag är idag är precis var jag vill vara. Visst får jag ta konsekvenserna nu av dom dumma besluten jag tog innan, men även det kommer att försvinna.

 

Detta året har varit det året där jag har hittat mig själv och mitt lugn igen. För ungefär 2 1/2 år sen gick jag ju in i väggen så det small om det. Och även om jag trodde att jag hade återhämtat mig så gjorde jag inte det. Jag levde på falsk lycka och såg det som att min lycka berodde på andra. Förstod inte då att lycka måste komma från mig själv inifrån oavsett vem jag har runt mig.

 

I slutet av förra året va då allt förändrades. Då fick jag ur mig allting som jag hade hållt inom mig. Hade ju helt tryckt tillbaka allt eftersom jag va folks bollplank och den som alltid tog hand om alla och som kom springandes så fort nån behövde nåt.

Bara en sån sak att nån såg mig gråta var nåt jättestort. Men ut kom tårarna framför nån som lyssnade 100 % engagerat och jag lät den krama mig och puttade inte undan den för en gångs skull.

 

Och här är jag idag. Allt som har hänt har varit så värt det och alla som jag tappade kontakten med har varit väldigt förstående och allt går sakta men säkert back to normal.

 

Can't wait att ta nästa steg i livet för the passed is the passed och det kommer stanna där. Men en läxa har jag iaf lärt mig för livet.

 

Kärlek&Respekt