Må hon vila i frid

Sitter här hemma själv nu och tänker på henne.
Som ni nog har förstått från mina inlägg från lite mer än ett år sen och framåt så var det ju en person i min närhet som gick bort.
 
Innan var jag ofta på kyrkogården och pratade med henne, men det är nog typ ett halvår sen eller nåt sen jag va där. Vet inte varför, men nu vill jag inte dit.
Har tänkt ibland att jag borde, men sen får jag känslan att jag inte vill. Vet inte varför.
 
Det känns konstigt också att jag tänker på henne mindre och mindre. Innan tänkte jag på henne varje sekund av dagen, men nu kan det gå nån dag emellan. Kanske för att jag har fått ur mig det jag kände och ville ha sagt till nån som lyssnade.

2014 har ju verkligen varit "ta tag i mina egna sakers år".
 
Oavsett om jag går dit imorgon eller om 5 år nästa gång så hoppas jag från botten av mitt hjärta att hon vilar i frid och att hon har funnit ro.
Man behöver inte stå vid gravstenen och låta tårarna spruta för att sörja henne. Och man får acceptera det som har hänt.
 
Kärlek&Respekt
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0