Psykiska sjukdomar?

Ligger och tittar på en dokumentär på SVT 1 om folk som är bipolära, eller rättare sagt, folk som säger att de är det och vill bara ventilera mina åsikter lite. 

Har alltid haft svårt för när folk pratar om psykiska sjukdomar. Hur mycket jag än har försökt så kan jag bara inte tro på det. Som tex borderline, adhd, damp, dyslexi, social fobi och nu bipoläritet. 

En av anledningarna till att jag tycker såhär är också att folk sätter en diagnos på sig själva och sen lever sig in i den rollen utan att ens ha pratat med en läkare. Speciellt när det kommer till depression. 

Vad jag tycker är att allt handlar om viljestyrka och att livet går upp och ner, så är det bara. Vissa saker tar längre tid att bli bättre och andra kortare tid. 

Vill inte trycka ner någon men jag har också gått igenom svåra perioder, men har ändå aldrig gett mig själv en diagnos med depression eller nåt annat iom att jag inte är kunnig inom det området och därför inte kan uttala mig om det. 

En sak som jag inte ens vill prata om är folk som säger att de hör röster. Alltså nej, det finns ingen i hela världen som nånsin har hört röster i huvudet, det är bara ens egna tankar och man kan kontrollera vad man tänker, eller iaf sätta stopp för det och tänka logiskt om en tanke inte är rätt. 

Sen är det givetvis synd om folk som inte kan tänka klart som tror att de har nån psykisk sjukdom. Och det är stora förändringar som behövs inom psykvården i Sverige. 
Det är fruktansvärt att folk får tabletter för allt. Då är det inte konstigt att kroppen reagerar och blir beroende av det. 
Och det är verkligen hemskt att man gör folk till knarkare för att man inte orkar lyssna och göra ordentliga undersökningar. 

Tror att många som tror att de är drabbade av en psykisk sjukdom är att de inte har något annat att klaga på. Och att vara missnöjd tror jag ligger i människans natur. 

Ibland är man glad, ibland ledsen. Ibland är allt bra och rullar på perfekt och ibland går allt åt fel håll. Men det blir bättre så länge man kommer ihåg att man måste kämpa för att det ska ändras till det bättre. Inget kommer gratis, så enkelt är det. 

Det är fullt normalt att vara glad, ledsen, rädd, nervös, orolig, lycklig osv. Man är ju inte på samma humör alltid. 
Det är bara att inse hur livet ser ut och göra det bästa av. Och framför allt komma ihåg att man har ansvar för sin egen lycka. 

Kärlek&Respekt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0