När jag var 9 år alltså 1996 så upptäckte jag en musikgrupp som jag blev riktigt kär i direkt. När jag bara hade hört en enda låt var jag fast.

Gruppen var: Backstreet boys.

Dom närmaste åren handlade mitt liv bara om dom. Jag hade halsband , ringar , tröjor , klistermärken , foton och mycket mycket mer.
Man kunde inte se mina tapeter för alla planscher. Varje gång deras låtar spelades på mtv skruvade jag upp tvn på högsta volym.
Jag såg alla intervjuer med dom.

Min favorit var Nick och jag va helt säker på att vi hörde ihop för att han fyller år en dag före mig.
Jag gjorde allt för att få nån kontakt med dom. Skickade brev , tog reda på Nick´s riktiga hemadress , tog kontakt med andra fans o.s.v. Visste precis allt om dom.

Min dröm gick verkligen i uppfyllelse när jag var på deras konsert i Danmark. Kommer fortfarande ihåg datumen , 29/7 - 99 eftersom jag va exakt 12½ år den dagen.

Sen när jag va typ 16 började jag upptäcka annan musik också och sen dog det ut mer och mer. Planscherna åkte ner från väggarna men jag hade inte hjärta att slänga dom. Har kvar mycket av det i ett skåp i mitt gamla rum.

Till och med nu när jag är 22 år alltså 13 år senare för jag en speciell känsla när jag hör deras låtar. Och när jag ser Nick på tv så slår mitt hjärta snabbare.

Ens första kärlek är alltid ens första kärlek.

Kärlek&Respekt