Dag 14: Mitt favoritminne
Mitt favoritminne är när jag såg Backstreet boys 29 juli 1999.
Dom var ju mina första idoler och jag lyssnade på varje dag hela dan.
Man kunde inte ens se mina väggar för alla planscher, bilder, utklipp osv. Hade verkligen allt med dom.
Såg dom i Danmark och jag va som galen. Skrek förmodligen högst av alla. Och speciellt när jag fick se Nick va det nästan bäddat för att svimma. Gjorde som tur inte det för då hade jag nog aldrig kommit över att jag missade nåt.
Det bästa som hände då var att uppe på scenen hällde Kevin vatten i A.J´s händer och A.J slänge ut det i publiken och jag fick jättemycket på mig.
Jag sa att jag ska aldrig mer duscha för jag har fått hans baciller på mig.
Kunde inte sluta gråta sen efter konserten av glädje att jag hade fått se dom.
Tänk ändå att man har beundrat nån så länge och plötsligt för se dom. Det är inte mycket som slår den känslan.
Fortfarande när jag ser Nick eller dom andra nu så slår mitt hjärta ett extra slag. Dom betydde ju trots allt allt för mig en gång i tiden.
Och även om jag inte är som jag va då för 10 år sen så är jag övertygad om att jag kommer att träffa Nick en gång och berätta hur mycket han har betytt för mig.
Kärlek&Respekt
Dom var ju mina första idoler och jag lyssnade på varje dag hela dan.
Man kunde inte ens se mina väggar för alla planscher, bilder, utklipp osv. Hade verkligen allt med dom.
Såg dom i Danmark och jag va som galen. Skrek förmodligen högst av alla. Och speciellt när jag fick se Nick va det nästan bäddat för att svimma. Gjorde som tur inte det för då hade jag nog aldrig kommit över att jag missade nåt.
Det bästa som hände då var att uppe på scenen hällde Kevin vatten i A.J´s händer och A.J slänge ut det i publiken och jag fick jättemycket på mig.
Jag sa att jag ska aldrig mer duscha för jag har fått hans baciller på mig.
Kunde inte sluta gråta sen efter konserten av glädje att jag hade fått se dom.
Tänk ändå att man har beundrat nån så länge och plötsligt för se dom. Det är inte mycket som slår den känslan.
Fortfarande när jag ser Nick eller dom andra nu så slår mitt hjärta ett extra slag. Dom betydde ju trots allt allt för mig en gång i tiden.
Och även om jag inte är som jag va då för 10 år sen så är jag övertygad om att jag kommer att träffa Nick en gång och berätta hur mycket han har betytt för mig.
Kärlek&Respekt
Här är från deras turné -99 jag var på <3.
Vet dock inte vilket land dom är i här.
Kommentarer
Trackback
