Det var några som tyckte att jag skulle skriva om min gymnasietid så gör jag det nu eftersom den tiden har satt ett riktigt djupt spår i mig på grund av att det hände mer under den tiden än det nånsin kommer hända igen.

Här är en väldigt förkortad version.

När jag började lågstadiet var jag 6 år och gick med 86:orna eftersom jag redan kunde läsa och skriva så behövde inte gå i förskolan.

Så när jag började gymnasiet var jag fortfarande 1 år yngre än alla andra.
Gick Samhälle på Gullstrandskolan här i Landskrona och allt flöt på som vanligt.
Sen på jullovet var det dags att åka till Chile och hälsa på släkten eftersom vi inte hade varit där på 11 år. Vi skulle va där 7½ veckor så givetvis så skulle jag ju missa mycket av skolan men jag brydde mig inte för jag var överlycklig över att åka dit. Hade ju inte varit där sen jag var 4 år.

Så när jag kom tillbaka och hade missat typ 4 veckor av skolan sa lärarna till mig att antingen måste jag läsa upp allt i 2an , gå om 1an eller hoppa av helt och gå nån annan linje.
Så bestämde mig för att gå en annan linje så skolkade större delen av vårterminen men ville inte hoppa av för ville inte förlora studiebidraget. Så till sommaren sen fick jag betyg i 8 ämnen med 4 Godkänt och 4 IG.

Sen till hösten 2003 började jag om 1an på Omvårdnad på Selma Lagerlöfskolan också här i Landskrona med 87or som jag för första gången.
Kände ingen men kände igen dom flesta eftersom man vet ungefär vem alla är här.

Klickade direkt med 2 tjejer redan första dagen. Efter det höll vi ihop hela tiden.
Dom hade varit kompisar sen högstadiet så dom visade var dom alltid brukade hänga så vi hängde där exakt varje kväll i flera månader tillsammans med ungefär 30 andra.

Jag var överkär i en kille som vi kan kalla Daniel som brukade va där med oss. Han var tillsammans med 4 stycken då samtidigt som vi höll på men jag brydde mig inte. Han var den första jag verkligen älskade och hade gett mitt liv för.
Ingen av mina kompisar gillade han eftersom han rökte på nästan varje dag och jag fick alltid hålla mina kompisar borta så dom inte skulle se. Jag var den enda han litade på när det gällde det eftersom han visste att jag inte snackade skit om han som alla andra.

Under den här tiden var det också mycket bråk mellan mig och några tjejer i Hbg som handlade om Daniel. Dom skulle komma hit till Landskrona och hoppa på mig för han va med mig och jag brukade skriva en massa saker till han på Lunar och skicka meddelande om att jag älskar han , att jag lever och dör för han , att han är mitt liv osv.
Han var i mina tanker 24/7 och mitt liv kretsade runt han. Det gick inte en enda minut utan att jag tänkte på han.

Under den här tiden höll jag på med andra killar också och speciellt med en. Ska inte ljuga och säga att jag inte var populär för det var jag. Visst blev jag säkert utnyttjad nångång men vi alla var bara 16 år och ville ha roligt ute för vi hade ingenstans att gå.

Den 29 november stod jag i mitt rum och fick plötsligt en obeskrivlig smärta i min mage. Kändes som mensvärk men 1000 gånger värre och jag trodde typ att jag skulle dö.
Gick in på toa och jag blödde som fan och jag visste att det inte var mens eftersom det inte var längesen jag hade haft det.
Förstod då att jag hade fått missfall. Blödde i ungefär en vecka samtidigt som det kom ut små klumpar.

Den händelsen fick mig att bli helt förstörd. Låg bara hemma i mitt rum i mörkret och glodde upp i taket.
Berättade typ samma dag för mina kompisar om vad som hade hänt och dom stöttade mig nåt otroligt mycket. Kommer aldrig glömma det.
Hade såna konstig drömmar också. Tex att jag var ute och gick så gick det bara förbi folk med barnvagnar och alla skrattde åt mig för dom hade barn och inte jag.

Han som skulle varit pappa till barnet fick reda på vad som hade hänt och han sa att han skulle hjälpa mig igenom det men jag sa att det behövdes inte men han sa att han skulle ändå. Det visade sig att med att hjälpa till så menade han att han skulle gå och bli tillsammans med en annan tjej en vecka efteråt och skita totalt i mig.

Jag hade inte alls sagt till många vad som hade hänt men ungefär hela Landskronas ungdomar visste till slut det. Det är ju inte många som kan hålla flabben.

Ungefär efter jullovet slutade alla hänga i det området och vi festade på andra ställen.
Festade hela tiden tills jag var 19 typ.

Även om jag aldrig var hemma utan alltid ute och festade varje helg tog jag ändå studenten med riktigt bra betyg.
Kunde va ute hela tiden och ändå va duktig i skolan.

Det får räcka så här. Om det är nån som har orkat läsa är så är det verkligen bra :) .

Kärlek&Respekt