Såhär ligger det till

Förstår att det är enformigt att läsa samma sak hela tiden. Ayaah hit och Ayaah dit.
Men ni förstår inte hur mycket jag älskar den människan. Det har bara klickat helt plötligt från ingenstans.

När man aldrig har egentligen längtat efter att träffa en kompis man har känt i 100 år, men verkligen längtar efter nån man bara har känt en sån kort tid, då är det på riktigt.
Tills jag träffade henne har jag typ alltid känt 'jaja, vi kan väl ses' utan att känna nåt speciellt när jag skulle träffa nån.
Givetvis har man haft riktigt roligt med andra. Det är inget fel på dom, men har typ alltid känt det som att jag inte riktigt passar in bland dom 100 %.

Men med Ayaah så bara passar allt. Framför allt så har hon det som jag har letat efter, nån som är en bra lyssnare. Nån som man kan berätta sina misstag för som inte dömer en utan förstår. Och jag har tagit många fel beslut.

Som jag har tagit upp många gånger har jag varit väldigt väldigt stressad den senaste tiden. Men så fort jag träffade Ayaah försvann det. Hon har gjort så jag känner harmoni. Även om hon är galen och högljuddast i stan ungefär, så har hon det största hjärtat i hela världen.
Det är så skönt att man kan hålla på och tramsa med massa dumheter samtidigt som man kan sitta i flera timmar och prata om riktigt allvarliga saker.

När vi berättar om saker vi har gjort innan får man ofta svar 'det har jag också'.

Har ju umgåtts med Ayaahs syster Mirvat i nästan 2 år, men hade aldrig pratat med henne så. Vi träffades på karnevalen förra året, men det kommer inte ens Ayaah ihåg, haha. Sen efter det så träffades vi typ en gång tror jag snabbt när jag och Mirvat hämtade henne nånstans. Men vi kände inte alls varandra och hälsade inte ute eller nåt.

Sen nu för ett tag sen så jobbade vi på samma ställe i några veckor. Vi pratade och asgarvade och så. Sen bara började vi ju träffas hos Mirvat och på den vägen är det.
Även om det bara har gått typ 1 ½ månad, så är det som vi har känt varandra i flera år. Det är inte många dagar på den tiden som vi inte har träffats.
Och träffas vi inte så smsar vi hela tiden.

Har aldrig nånsin sagt till en kompis att jag älskar dom, men på Ayaah kan jag se henne rakt i ögonen och säga att jag älskar henne. Sa det till henne senast idag.

För henne har jag berättat saker som inte ens dom som har känt mig i flera år vet om. Alltid om jag har öppnat mig lite för nån har jag fått sån ångest efteråt och känt det typ som att jag har skämt ut mig och visat mig svag. Men med henne känns det naturligt att berätta saker.

Det var ödet att vi skulle träffas just nu när saker är som dom är. Allt kommer att bli bra för att dom helt enkelt måste bli det.

Det är bara rätt. Ayaah är den personen jag har velat träffa hela livet som man kan va helt lugn och avslappnad med.

Det är ingen hemlighet att jag alltid favoriserar människor, och har alltid gjort, men får börja ta tag i att träffa andra också. Känns som man bara har klämt in att träffa folk mellan att va med Ayaah.

Men Ayaah är min soulmate och jag hoppas att det alltid kommer va så. Det finns en anledning till allt som händer och jag vet att vi träffades just nu av speciella anledningar.

Lovar att ni ska få läsa annat också. Ville bara att ni skulle förstå varför det kanske har verkat enformigt den senaste tiden.

Ett sista citat ska ni få från tidigare ikväll när vi träffades ute.

Jag: Det ser ut som hela flyktingförläggningen är ute och går när ni kommer, hahaha.
Ayaah: Min fru, vad gör du ute utan slöja? Hur kan du säga tack när dom säger att du har fina ögon framför mig? Plus du har en massa smink. Wallah, du ska få se när vi kommer hem.

Kärlek&Respekt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0